Det kliar i fingrarna, jag kan inte låta bli att skriva inlägg idag.
Jag brukar aldrig rikta mina inlägg till någon specifik person. främst av denna anledning; DET ÄR MIN BLOGG. MIN och ingen annans. Jag ger inte plats åt vad som helst i min blogg. Men idag ska jag göra ett undantag.
Jag står för mina handlingar, jag må skämmas en del gånger för mina handlingar, men det visar att jag vet att jag har gjort fel. Jag förstår inte att folk tycks tro att jag är felfri? Att jag inte gör några misstag? För alla människor som tror det om mig måste jag göra er djupt besvikna, inte mer än rätt, för ni som tror det om mig gör mig djupt besviken. Jag är absolut inte felfri, jag gör också misstag. Alla gör vi fel och alla gör misstag.
Men att du kommer till mig, efter så lång tid, retar mig mer än det borde. Tycker du själv att det är rättvist att ta upp det här nu? Efter så lång tid, det har gått flera år. Jag tycker att det är fult gjort. Men, jag är inte den som är den, jag kan visst diskutera saken eftersom jag ser mig själv som en snäll och överlag tillmötesgående person. Men att du kontaktar mig, för att sedan inte svara på det jag svarade dig, det är rent ut sagt fult och visar tendenser på att ingenting har förändrats från din sida. Vuxna människor kan diskutera det här face to face och inte via communitysidor på internet. Absolut inte..
Den tillmötesgående sidan hos mig börjar tröttna nu, och jag ber dig att inte kontakta mig igen såvida du inte kan fullfölja det hela och verkligen få ett avslut på detta. Jag förstår, jag kan tänka mig. Men min tillmötesgående sida börjar tröttna. Det är nu eller aldrig.
Jag menar inte att såra, jag menar inte att göra livet surt eller jobbigt för någon, men jag har lärt mig att det är viktigt att ta hand om sig själv, för mår du inte själv bra så kan du inte få andra att må bra. Och eftersom det är viktigt för mig att mina nära och kära mår bra väljer jag att ta hand om mig själv i första hand. Det är inte själviskt, det är en nödvändighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar