Okej!
Så här ligger det till, jag skulle vara en duktig syster och följa med bror min till vårdcentralen, som sällskap. Han hade tid klockan 9, egentligen alldeles för tidigt för mig eftersom att jag har sovit dåligt den senaste tiden och denna natt var inget undantag. jag somnade kring 2 tror jag trots att jag var ybertrött så tog det sin tid innan jag somnade, och så upp vid 7-7.30..
hann inte med så mycket annat i morse än att tvätta håret och dona med Elliot, sen var det till att gå ut o sopa av snön från bilen och åka o tanka. Och köra de typ 2 milen till Tobias. För att sen åka iväg till VC. Det gick bra där och när vi höll på att avsluta besöket på VC så känner jag hur illamåendet kommer över mig, jag sitter på en stol brevid Tobias så jag tar tag i hans arm och ska till och säga något, sen kommer jag inte ihåg nå mer.. Jag svimmar sittandes på stolen.
En tokig grej är att jag har för mig att jag "drömde" när jag var avsvimmad, allt var mörkt men jag minns det som att jag hade ett leende på läpparna. Alla andra gånger jag svimmat har det varit mörkt och obehagligt, som i en bäcksvart tunnel utan någon som helst chans till ljus. Men inte idag, det fanns ett leende där, haha.. det kändes nästan som att jag log när jag vaknade till.. Smart drag av mig att svimma på en vårdcentral i alla fall, hade både en läkare och sjuksköterska i närheten..
Det är ju inte första gången jag svimmar offentligt, kanske lite min grej? Dramaqueen? haha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar