Rätt som det är så kommer det ett sånt där "boooooooom". Hur ska man reagera? hur ska man bete sig? Och.. kanske den allra viktigaste frågan.. Hur ska man agera? Ibland känner jag mig så himla nollställd. Ibland har jag verkligen ingenting att säga, oftast är det i sammanhang då jag verkligen önskar att jag hade något att säga. Då det verkligen behövs. Men, det kanske är så att ibland finns det inga ord för det som händer omkring en. Ibland kanske man bara behöver ta sig tid att i lugn och ro låta saker och ting sjunka in så man kan se klart. Kanske man då kan yttra ord som inte fanns tidigare..
.jpg)
En trött Maria försöker förmedla att hon verkligen bryr sig i sina nära och kära, men ibland är de som sagt svårt att finna ord. Men för mig är det inte svårt att finnas där. Finns alltid! dag som natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar