Tacksam.

Bättre sent än aldrig.

Helgen försvann lika fort som den kom! Den bjöd på både skratt och en del tårar. Berg och dalbana men avslutades lugnt och skönt. Träffade min älskade familj och mina fina vänner. Tacksam för fina presenter jag fick på min födelsedag och tacksam för allt fint ni bidrar till i mitt liv. 

Bedövande stor

Känslan av att vilja fly är bedövande stor
hon undrar hur hon ska undkomma,
allt som inom henne gror,
det finns runtomkring henne och där hon bor,
vill få henne att ge upp,
men hon kommer kämpa med näbbar och klor.

Jag känner henne, hon står mig väldigt nära. Jag vet, samtidigt som jag ibland inte vet något alls.

Sista helgen som 26 åring.

Då kör jag sista helgen som 26 åring, får se vad helgen har att erbjuda. I första hand ska jag ta bussen (JA BUSSEN, jag är själv chockad, har ju inte åkt buss på hur länge som helst, bekvämt med körkort) till Borlänge för att möta upp systeryster och så ska vi shoppa och roa oss lite. Jag ska bland annat in på systembolaget i Borlänge, är ute efter en viss öl jag måste prova samt att jag ska köpa en passoaflaska inför i kväll. Det kommer lite folk till mig ikväll och ska förhoppningsvis ha en trevlig kväll. Men det blir nog annat i Borlänge också skulle jag tro! I know myself! haha.

Nej, då kör vi då!

Hur länge?

Hur länge ska man ge energi till någon som uppenbarligen inte uppskattar den?

Kom aldrig i gång.

Dagen kom aldrig riktigt igång, fast det var nog jag som aldrig riktigt kom i gång. Jag har onekligen varit seg i dag. Enda jag gjort är att vara till mosters gryn. Hon ger mig så mycket utan att veta om det. Hon ger mig alltid ett leende på läpparna, får mig att glömma alla konstigheter som pågår runtomkring. Någon nytta har jag tänkt göra idag, eftersom det kliar i min rastlösa kropp. Det blir ingen träning i dag, det måste få vara lite vila också. Så träningen får bli i morgon. I stället ska klädhögen som väntar på mig få sig en omgång. Ska vika och lägga undan den. Sen dammsuga. Med musik så kommer dessa sysslor faktiskt vara roligt.

Så desperat, vännen. 

Sluta nu vännen. 

Jag förstår vännen.

Finaste vännen.

Vännen finns överallt, eller är det ett överdrivet användande av ordet "vän" i ett försök att bevisa något? Jag är inte lättlurad. 

Kaffe först.

Jag väntar på att dagen ska komma igång, men jag tror att jag får sluta vänta och göra något åt det själv. Ska bara ha lite mer kaffe så blir det nog bra. Blir troligtvis en promenad. Jag kan inte låta bli.

Jag ska andas.

Intensivt.

Allt är intensivt eller ingenting just nu, mestadels intensivt och då blir jag helt förstörd när det inte händer någonting alls, jag blir rastlös och det kliar i mig, så van vid att det är intensivt och att jag knappt hinner andas. Jag förstår inte vart veckorna tagit vägen, jag hinner inte med. Det känns som det var i går jag välkomnade september, som är en av mina absoluta favoritmånader. Men det har redan hunnit gå nästan 3 veckor av september, och jag har knappt hunnit andas september.

Jag ska andas september.

Mycket nu.

 

Det är mycket nu.

När ska du bli människa igen?

Och när ska du bli människa igen då? Man undrar ju lite för från min synvinkel ser det knepigt ut. Svårt att förstå vad som händer. Men det är kanske inte meningen att man ska förstå heller. Men då är det inte undra på att man själv försvinner lite också. Tänkt på det?

"Sitt nu där du sitter,
Så sitter jag där jag sitter,
Eller inte sitter,
Kanske jag springer."

The sounds - Hope you´re happy now
Mycket bra låt som spelas om och om igen just nu blandat med annat smått och gott. Älskar musik!

Nattlig tanke.

Motivationen att fråga börjar tryta. Bara en nattlig tanke.

You know.

Förkylning eller?

Trodde att förkylningen skulle slå ner mig mer än den gjort. Visst känner jag av den men inte alls som jag trodde. Har lite ont i halsen och är täppt i näsan men än så länge inte mer än så! Tar ju mina värktabletter som vanligt så kanske det som spelar in. Nåja, tar det som det kommer.

Fastnat.

När jag åkte hem i kväll poppade jag "Nightcall" med Kavinsky. Har fastnat helt för den låten.

Alldeles för många regndroppar..

Dagen blev inte bättre. Om man tar ett djupt andetag, andas ut och öppnar ögonen så ser man så mycket. Idag var det grått och trist, regndroppar överallt. Finns inte en torr fläck. Ingenstans, och då menar jag verkligen ingenstans. Är det någon som fattar vad jag menar?

En omtumlande dag.
Många tankar,
Många regndroppar
Alldeles för många regndroppar..

Jag kommer bli blöt

"This world may have failed you,
It doesn´t give the reason why,
You could have chosen,
a different path of life"

Onsdag. Uppe sedan minst en timme. Jag är trött men börjar konstigt nog piggna till trots en jobbig natt med lite sömn. Usch. Hoppas dagen blir bättre, vettetusan om det lär hända, det regnar, jag kommer bli blöt. Inte kul.