Allt är intensivt eller ingenting just nu, mestadels intensivt och då blir jag helt förstörd när det inte händer någonting alls, jag blir rastlös och det kliar i mig, så van vid att det är intensivt och att jag knappt hinner andas. Jag förstår inte vart veckorna tagit vägen, jag hinner inte med. Det känns som det var i går jag välkomnade september, som är en av mina absoluta favoritmånader. Men det har redan hunnit gå nästan 3 veckor av september, och jag har knappt hunnit andas september.
Jag ska andas september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar