Fortfarande arg.

Jag är fortfarande arg, eller ja jag har slutat vara arg och varit glad en sväng emellan men nu är jag arg igen. Jag är så arg på dig. Så besviken på dig. Förstår du ens vad du gjort? Vet du ens vad du har sagt till mig? Minns du det? eller du kanske rent utav skäms för mycket för att kunna se mig i ögonen och be mig om ursäkt?!

Du behöver egentligen inte be mig om ursäkt som i "förlåt" utan snarare erkänna fel och brister i vad som sagts och gjorts. Antar att du i alla fall är något skamsen när du tror att andra tycker illa om dig för saker som folk inte ens vet något om! Ja, det ska gudarna veta att jag är arg, besviken och ja, vad fan mer...

Hör av dig om du tar åt dig, och vågar.