31 okt - frusen!

Dagen har gått segt, det är inte lätt alla gånger att komma igång och få något gjort. Men jag är i alla fall snart klar med mini uppgiften i engelska delen av medicinsk terminologin. Det är mindre än en vecka kvar på denna kurs, på tisdag är det tenta som gäller så läraren i den engelska delen har varit vänlig nog att minska ner veckans uppgifter till en inlämningsuppgift på max 300 ord! Snabbt gjort kan tyckas. Absolut, om man kommer igång någon gång så! 

Har lite mer att göra så det är verkligen hög tid att jag kommer igång, behöver gå till apoteket o ta ut mina örondroppar som läkaren skrev ut till mig igår, men när jag gick till apoteket igår så visade det sig att de dropparna är beställningsvara så de skulle få in de dropparna i dag. Jag fick i alla fall ut mina astmamediciner igår, alltid något! Och så lär jag skicka tillbaka en jacka som är alldeles för stor!

MEN först, promenad med räven Elliot! hihi 

hittade en frostig bild jag tagit med iphonen tidigare i veckan, som passar hur jag känner just nu. Frusen som tusan. Men det är bara att ge sig ut på den där promenaden! hopp hopp!! 

31 okt - Morgonbesök!

Jag fick morgonbesök i morse vid åtta tiden! och nu har ju någon gosat ner sig rejält så här på förmiddagen!

Älskade Elliot! 

30 okt - Farfar.

Då var det dags igen.

Farfar, älskade farfar. Du finns i mina tankar dagarna i ända.

28 okt - skärpning för både mig och inspirationen

Inspirationen har kommit, varför? 
Kanske för att det ska till och snöa nu, i natt, i morgon. Eller kanske för att det helt enkelt är på tiden att jag får lite inspiration, för det var bra längesedan. Varför undrar jag? För att jag inte haft TID för inspiration? Jag hoppas att jag aldrig någonsin kommer att ha för mycket att göra eller för mycket i mitt huvud för att inte ha tid för inspiration. Inspirationen får gärna komma när helst den vill! 

Skärpning.. För både mig och inspirationen. 

24 okt - mindre snäll människa?

Jag trodde att hon var en snäll människa. 

Inte sådär vrång och ja, hmm.. det verkar som att hon är petig.

Sur när hon inte får som hon vill, vilket hon oftast tycks få i alla fall? 

Vrång och konstig när hon känner eller upplever att saker och ting inte går som hon vill. 

Eller när folk inte gör det hon tycks förvänta sig av folk. 

Jag kan inte rå för det, men jag blir att fundera över detta. kanske det är så att detta är något jag borde fundera över. Jag menar, för min egen självinsikts skull.. 

Har hon alltid varit så här? Alltså, i djupet av det som utgör henne som individ, har hon alltid varit på det här viset? Eller har hon blivit sån nu? och om det är så att hon blivit sån nu undrar jag såklart varför och hur det kommer sig att hon gått och blivit en mindre snäll människa. Eller, ja, om hon alltid varit en mindre snäll människa. 

Jag som trodde att hon var en snäll människa. 

24 okt - Vart har du varit hela mitt liv?!

Igår krattade jag löv hos farfar i ett par timmar. Det känns i kroppen idag, vet inte om man ska kalla mig klen eller om det bara var en bra träning haha. Jag föredrar att tro på det sistnämnda haha. Idag har jag Elliot på besök hos mig i min lägenhet i stan. Mamma kom förbi med honom i morse, han är här tills mamma slutar jobba så att han inte är själv. Förmiddagen har gått bra, Elliot är oftast så trött på förmiddagarna så han gör knappt ett ljud i från sig. Så jag har kommit en bit på väg när det kommer till pluggandet. Snart klar med förberedelserna kring VoiceThreaden som jag ska spela in lite senare idag sen blir det till att lyssna på föreläsningarna gällande farmakologi, spännande, jag tycker själv att jag har lite kunnande i det sen tidigare men det lär ju visa sig om jag känner mig helt överkörd efter föreläsningarna. 

Nu säger Elliot att det är dags för en promenad i den kyliga höst luften. Och jag kan inte annat än att hålla med honom. Älskade hund! Vart har du varit hela mitt liv! 

Igår hela fem år sen! Helt otroligt. 
Fastetsat i mitt minne. 

17 okt - När det inte finns något ljus

När det inte finns något ljus... 

Tell me what you want me to say.. 

Tell me what you want me to do...

17 okt - besegrad.

Jag kan kämpa emot hur mycket och hur länge jag vill..
Men dagen då jag lär erkänna mig besegrad kommer att komma.
Jag tror faktiskt att den är här.. nu.. idag..












Jag vill inte. jag vill verkligen inte.
Men jag måste.
Så jag erkänner mig besegrad

9 okt - Stygnfri

Idag var det äntligen dags för något jag väntat i två veckor på! Nämligen att få bort stygnen! Hade tid i förmiddags på vårdcentralen. Det var inte det lättaset att få bort stygnen eftersom att de lyckats smita in lite under huden, så sköterskan fick rycka o slita o hmm ja gräva lite.. Bläää! Fick anstränga mig för att inte glömma bort att andas hahaha. Det där med att gräva i mig funkar inte riktigt på mig, då glömmer jag lätt av att andas och det brukar aldrig sluta bra.. Störtdykning mot golvet har ju hänt tidigare. 

Men klarade det utan att dyka mot golvet. Å nu sitter jag med mina plåster, så nöjd att det inte finns något främmande föremål såsom stygn under plåstret.. man ska njuta av det lilla liksom.

Nu ska jag iväg på jakt efter mina pepparkaksformar, jag kommer inte ihåg vart jag lagt dom så det är väl bara att leta! Mammsen säger att de inte ligger vid henne, men jag kan ge mig tusan på att jag hittar om jag letar där. Haha.. O om dom mot förmodan inte skulle finnas där så lär jag åka vidare mot Norrbo! För här hos mig finns dom då inte! Behöver ju formarna i helgen mohahahaha.

8 okt - sorg i hennes ögon.

Jag ser en sorg i hennes ögon som jag inte förstår.

Kan man vara sorgsen utan att veta varför? 

Varför ska orden vara så svåra? 

Jag kan inte skriva orden. Varför?

Av rädsla för misstolkning? 

2 okt - regnet bara öser ner.

Regnet det bara öser ner.

Och jag vill bara krypa under täcket så jag slipper se eländet. Meeen i stället sitter jag med näsan i skolböckerna och försöker bli klar med veckans voicethred. Den är alltid lika rolig. Suck.